Sittån/Ärån 2010 sittanarankarta

Snabbfakta
Startpunkt: Rörbäcksnäs, Medskogen, 460 m.ö.h.
Målgång: Strandkölen, 420 m.ö.h.
Tid: 100530-100602
Paddlad sträcka (approximativt): 39 km

TURDAGBOK

Dag 1 - söndag 30 maj
Då var det dags för årets expedition: paddling av Sittån/Ärån. Först löste vi logistiken genom att placera ut en cykel vid tänkt målgång: Strandkölen. aran3
Cykel med förnödenheter utplacerad vid målgång för att
kunna ta
sig till startplatsen.

Årets paddling startade Sittån som rinner genom Rörbäcksnäs, väster om Sälen och Transtrandsfjällen. Bilen parkerades vid stugor i Medskogen och de svintunga kajakerna fick bäras via stigen ned till vattnet. Det  känns nästan som om de kommer i självsvängning så kan de gå av på mitten tack vare tyngden, man få ta det försiktigt. Kajakerna sattes till slut i det våta elementet ungefär vid 19-tiden på kvällen. Här var ån inte bred minsann, härligt! 

aran2
Då var det dags för projekt Sittån/Ärån att ta sin början!

Efter en timmes motströms paddling, som inte bjöd på några nämnvärda problem, fann vi en lägerplats uppe på en höjd intill ett kalhygge någonstans nära Sittjärnen. Vädret visade sig från sin bästa sida, men kvällen blev ganska kall. Dock nästan inga mygg, vilket alltid uppskattas. Den traditionsenliga grillkorven satt fint.

Dagens etapp blev ca. 2 km.

aranv1aran4
Tältplats första natten. Alltid lika härligt med brasa.

Dag 2 - måndag 31 maj

Det finns troligen inget bättre sätt att starta en ny dag än att kliva ur ett tält efter en god natts sömn, och upptäcka att solen strålar från klarblå himmel. Vädret var perfekt och vi startade dagens paddling kl 11. Paddlingen längs Sittån var mycket bra. Ån är smal och ringlar sig fram i en dal genom skogen. Att paddla motströms är givetvis lite jobbigare än vice versa, framför allt om man hamnar ur strömriktningen. Gör man det tar ån i kajaken och börjar genast vända den. Vid strömma partier kan detta bli ganska jobbigt eftersom mycket kraft går åt att hålla kajaken i rätt riktning. 

Efter drygt två timmars paddling nådde vi norra delen av Tandsjön. Även om det är fint och varmt väder vattnet ganska kallt, något vi blev påminda om när vi släpade kajkerna igenom forsarna. Dock, man vänjer sig ganska snabbt. Vi forcerade genom totalt sex grunda forsar.

Vi inser att våra kajaker är väldigt tungt packade. Det är kanske dags att börja tänka vikt inför nästa års paddling? Dock, ju längre tid som går, desto lättare blir kajakerna eftersom man successivt äter upp proviant.


 

aran5
Framme vid norra delen av Tandsjön. Slut på
motströmspaddling, skönt.

Tandsjön bjöd på enkel paddling längs den långa landtungan som delar nästan hela sjön på längden. Skönt med lite sjöpaddling efter att ha paddlat såpass mycket motströms. Vid tungans sydspets var det dags för lunch. Real-köket bjöd idag på torskgryta. Några små regnskurar drog förbi, men det klarnade upp igen efter lunch.

aran6
Landtungan, som klyver Tandsjön, utgörs av en tallbeklädd
ås.
 
Vid sydänden av Tandsjön väntade en serie tjärnar i myrmarker, innan Ärån startade. Detta blev en mycket tung etapp, expeditionens tyngsta! Vid landstigningen i närheten av stugan blev vi omedelbart medvetna om att en jobbig passage väntade.

Peter, som gick iland först, blev omedelbart medveten om vilka spratt en myr kan spela. En till synes bärig tuva förvandlades till ett bottenlöst hål på ett ögonblick. Som tur var lyckades han hålla ena benet på fast mark. I annat fall kunde situationen blivit prekär eftersom Torbjörn inte gått i land än.

Först passerade vi Blankvattentjärnarna. Den sydligaste av dem krävde istigning via gungfly. Där tjärnen, i alla fall visuellt, började var det bottenlöst djupt omedelbart. I normala fall använder vi paddeln som stöd vid istigning. Att behöva göra detta från ett gungfly utan paddeln som stöd kändes något vanskligt, men det gick bra.

Vi släppade sedan våra transportmedel till Våltjänarna. Den våta myren sög fast både kajaker och expeditionsdeltagare vilket gjorde att vi valde att ta oss fram via de fåtal åsar som fanns. Dessa åsar var något tätbevuxna och belamrade med sten. Eftersom inget alternativ var att föredra blev vårt val en blandning mellan myr och åsar. Det var bara att kavla upp ärmarna, spotta i nävarna och hugga i. Det var i alla fall myggfritt!

Norra Våltjärnen höll vi på att missa eftersom en ås dolde den något. Vi släpade oss igenom den skogsbeklädda åsen och noterade avverkning som lämnat kvar 30 cm-stubbar. Antagligen har avverkningen skett på vintern eftersom dessa regioner är extremt otillgängliga annan tid. För oss innebar det många osköna rivsår på ben.


aran7
Passage över myrar vid Våltjänarna. Svetten lackar.
Det gick att paddla över till den Södra Våltjärnen via en trång passage. För att ta oss till Norra Ärtjärnen var tvungna att återigen passera en skogsbeklädd ås med spår från avverkning. Åsen var ganska brant och passagen blev tung. Vi paddla till slut snabbt igenom tjärnen och försökte komma igenom till Södra Ärtjärnen men fick ge upp trots att vi kom ganska långt.

I stället fick vi ta oss över ett besvärligt myrområde till Västra Ärsjön. Myrmarken sög tag i kajakerna ganska rejält och Torbjörn, som hade tyngst kajak, tog sig knappt över till sjön.

Nu var det inte långt kvar till dit där Ärån tar vid! Vid passagen till den sista av tjärnarna fick vi återigen släpa kajakerna men detta släp var lätt jämfört med de tidigare. Efter oerhört mycket slit på marker där få människor nog satt sin fot under sommartid nådde vi till slut Ärån. Inloppet kunde nätt och jämt anas och var knappt en kajak i bredd.


aran8
Passage mellan Våltjänarna. Solen tittar fram allt mer och
det
har blivit varmare.

aran10
Passage mellan Norra Ärtjärnen och Västra Ärsjön. Den ena
expeditionsdeltagaren sliter mer än lovligt medan den andra
expeditionsdeltagaren, som nått fram till sjön, underhålls av
den
tröstlösa kampen.   

Ån gick här som i ett labyrintsystem genom  myren. Detta var mycket spektakulär paddling genom en mestadels väldigt smal å! 



aran11
Inledningen av Ärån. Ån var väldigt smal och ringlade sig
fram
genom vassformationer.
Vi blev tvungna att bära kort förbi en vid en låg gångbro och senare kom ett litet vattenfall som enkelt kunde paddlas igenom. Färden ner till den kommande lägerplatsen var fantastisk! sittanaran1
En dämning i början av Äran som enkelt kunde passeras.

Dagens ansträngningar började ta ut sin rätt, Torbjörn fick känningar av vätskebrist. Vi slog läger uppe på en höjd väster om Märrbäcksflöten kl. 19. Här uppifrån hade vi en härlig utsikt över ån, mot norr. Kvällen var fin, dock något mer mygg jämfört med gårdagen.

Dagens etapp blev ca 14 km.

aran12
Välbehövlig vila vid andra kvällens lägerplats. Den
obligatoriska
 lägerelden frodas.

Dag 3 - tisdag 1 juni

Något ledbrutna efter gårdagen kom vi iväg kl. 11. Från uppstigning till att man kommer iväg är det lätt hänt att klockan rusar iväg. Frukost, nermontage av tält och packning tar sin tid. Solen lyste idag också vilket borgade för en fin dag i dalaskogarna. Med gårdagens vätskebrist i färskt minne, kokade vi massor av vatten inför dagen. 

Förmiddagspaddlingen blev helt enastående. Ån var delvis väldigt smal, helt ned till längden av en paddel. Före lunch fick vi dra förbi en bäverdam, samt en kort fors. Därefter kom en kort fors som vi paddlade igenom. En längre fors vid en koja fick vi också leda kajakerna igenom. Vi lunchade på en liten höjd knappt 1 km nordväst om Hållbrostugan. Här fick vi en härlig paus under skuggan av tallarna.

aran13
Paddlingen från lägret till lunchplatsen var helt enkelt magnifik!

aran14
Lite vila efter lunch. Total njutning.

Kort tid efter lunch anlände vi Hållbrostugan, en mycket fin stuga mitt i ödemarken. Under inventeringen ansåg vi passagen under bron till stugan icke paddlingsbar så vi förberedde oss på ett bär. Precis när vi anlände såg vi människor på bron, stugans ägare var där! Vi hade väntat oss ”urdalainvånare” och blev mäkta överraskade när vi blev tilltalade på ren Stockholmsdialekt mitt i Dalavildmarken. Det blev ett trevligt möte med paret som ägde stugan. Vilken pärla till fritidshus! 

Paret gick i god för att forsen under bron var överkomlig med kajak så vi beslöt oss för att utmana det ödet. Passagen gick bra trots lite grundstötning; våra polyetenkajaker är mycket hållbara.

 

aran15
Passagen vid Hållbrokojan. Point of no return.

Efter forsen vid Hållbrostugan följde ett parti med flera forsar som vi paddlade. Ån lugnade sig så småningom, och vi kunde paddla genom vägtrumman väster om Oskojan. Vid denna vägtrumma grillade vi korv under inventeringen av ån och bedömde då vattennivån som så hög att det inte skulle gå att paddla. Nu hade vi kunnat stå under! Diverse bråte och material som hänger i träden intill ån, tyder på att vattenståndet kan vara upp till en meter högre. Det är nästan svårt att föreställa sig hur ån ser ut med ett dylikt vattenflöde.


aran16
Småforsigt söder om Hållbrostugan, skoj!
Vi nådde till slut expeditionens första längre fors strax innan Oskojan. Under inventeringen bedömde vi att denna fors kunde vara första steget till att bemästra lite mer vildare vatten. Vi gick iland och rekade lite innan vi spottade i nävarna och slängde oss ut i forsen.

Vi klarade forsen utan problem och i efterhand känns det som vi haft överdriven respekt för vattendrag av denna typ. Dessutom var det fantastiskt roligt! Det är lätt att stirra sig blind på de stora vattenmassorna som tar fart i en fors och avskräckas.

Denna erfarenhet gav oss råg i ryggen och vi tappade lite av rädslan för forsar, något som vi skulle få nytta av längre fram.
aran17
Vid början av den långa forsen väster om Oskojan. Att
paddla
eller icke paddla, det är frågan.

Efter att kollat in några alternativa platser valde vi till sist att slå läger i närheten av Gubbnästjärnarna men på östra sidan om ån. Vi letade febrilt efter en lägerplats och var nästan på att ge upp för att paddla vidare när vi hittade ett fantastiskt fint skogsparti utformat som en udde omgiven av myrmarker att vila blicken på.

Till en början fanns en del mygg men i takt med fallande temperatur försvann de successivt. Vi hade gott om ved i form av torra träd och kvistar! Middagsmenyn bestod av köttfärssås, färsk paprika, lök och ris och smakade mycket gott. Oftast är varje måltid i sådana här sammanhang goda trots sin enkelhet, men anstränger man sig ytterligare kan man nå oanade kulinariska höjder med enkla medel! 

När vi tog igenom oss framför brasan konstaterade vi att denna dags paddling förmodligen var den bästa vi någonsin upplevt! Dessutom har vi vågat ge oss i kast med något vildare vatten.

Dagens etapp blev ca 13 km.

Vi har aldrig lagt en expedition så sent som i år och vi märker verkligen hur sommaren gör sitt intåg i vildmarken. Det tycks vara en skillnad från dag till dag! I den tidiga gryningen till nästa dag väcks vi av en kakofoni av kvittrande och hoande från alla skogens flygfän. Fascinerande!

 

aran18
Paus framför brasan efter dagens fullständigt fenomenala
paddling. Skymningen är på väg. 

Dag 4 - onsdag 2 juni

Vädret har hittills varit osannolikt bra. Efter den mycket rogivande vildmarkssymfonin genom natten gick vi upp kl. 7. Ännu en solig morgon! Göken gol alldeles utanför tältet och solen lös från en molnfri himmel. Det är inspirerande med fint väder och vi hoppades på en lika fin paddling som gårdagen.

aran19
Frukost dag 4. Peter ser lite sliten ut trots den goda sömnen 
men efter havregrynsgröten var han fit for fight.

Klockan 10 kom vi iväg, och klarade därmed den magiska 3-timmarsgränsen. Sträckan fram till bilbron vid Hammarsby-Gammalsätern bjöd en hel del fallna träd som vi, på ett eller annat sätt, var tvungna att ta oss förbi. Några  lättpaddlade forsar stötte vi också på.  För övrigt var  paddlingen mycket fin. En något mer sandig botten noterades i de lugnare partierna.

Efter Hammarsby-Gammalsätern blev ån bredare. Ner till Kråkdammen präglades landskapet av lättpaddlade myrar varvat med småforsar; samtliga paddlingsbara. Några forsar var dock såpass grunda att vi fastnade och blev tvungna att leda kajakerna.

aran20
Passage under nedfallet träd strax innan
Hammarsby-Gammalsätern.


aran21
Lätt forspaddling, härligt!
Vi lunchade på en höjd direkt norr om grusvägen, en dryg kilometer väster om Skrivarkölen. När vi satt bland mygg och åt vår lunch i solen kom en bil förbi nere på grusvägen. Bilen saktade in och stannade. Ut ur bilen kom våra bekanta från Hållbrostugan! De hade sett våra kajaker vid vägkanten och stannade till för att få en lägesrapport. Skoj att se dem igen! aran22
Lunchplats på en hög och skarp ås i närheten av
Skrivarknölen.

Efter lunchen fortsatte vi mot Kråkdammen. På vissa partier påminde ån mer om en älv än en å. Kontrasterna mot inloppet vid tjänarna var stor. Landskapet började här bli mer gräsigt och myrpartierna var av mer vassig karaktär. Våra tidigare antaganden om ett tidvis väldigt mycket högre vattenstånd bekräftades när vi såg rutten vass hänga som julgransglitter i närbelägna lövträd.


 


aran23
Ärån strax innan Kråkdammen. Ån har nästan blivit en älv.

aran24
Rutten vass hänger i träd ca 1 m ovan Äråns aktuella
vattenstånd.
Passagen under bron vid Kråkdammen skedde utan problem. Men, vattendjupet under bron lågt och Peter körde över några av de fåtal stenar som ligger där med olycksbådande skrapljud från skrovet som följd. Kajaken höll som tur var. Å andra sidan, de Hasle-kajaker vi använder är byggda av polyetenplast vilket ska vara extremt hållbart för mekanisk åverkan. Trots att vi under våra expeditioner sliter oerhört mycket på skrovet har vi aldrig ens haft tillstymmelsen till hål i kajakerna. 
aran25
Passage under bron vid Kråkdammen. Lite stenigt men i det stora hela problemfritt.

Resterande paddling fram till målet vid Strandkölen bestod av paddling i bred och grund fors. Till en början var paddlingen rolig med ibland, för oss, utmanande paddling. Det svåraste partiet var vid kalktornet precis vid ån där vi var tvungna att ta oss igenom en nivåskillnad. Det gäller att pricka sådana passager på rätt sätt, annars finns risken för att man välter. Problemet här var att ån redan var av forskaraktär och tiden för vägval är mycket knapp.

Vi klarade passagen utan nämnvärda bekymmer. Den långa forsen krävde dock sin tribut. Efter ett tag var man rejält trött i kropp och knopp efter intensivt paddlande och konstant navigering. Vi tog en jordnötspaus nånstans mitt i forsen för att samla krafter inför den sista sträckan.

aran26
Jordnötspaus under den långa forsetappen. Manövreringen i
det vilda vattnet tar på krafterna, men är i gengäld suveränt
kul.

Den avslutande sträckan mot Standkölen blev seg på grund av fysisk och psykisk trötthet. Dessutom var ån nu så grund att vi ständigt fastnade i stenarna. 

Till slut nådde vi Strandkölen 16.30. Vädret var nu på väg att övergå till mer blåsigt och molnigt. Vi slog läger på åns sydsida, strax uppströms Strandkölen, eftersom stranden här var mest lättillgänglig. I gles tallskog intill en myr slog vi upp tältet i sakta mak nöjda över att återigen gått i land med en kajakexpedition.

Tack vare vinden var det relativt myggfritt. Vi badade av oss den värsta smutsen, kallt men väldigt skönt!

 Dagens etapp blev ca 12 km.

aran27
Ärån är besegrad!

Dag 5 - torsdag 3 juni

Uppgång kl 8. Som vanligt under denna expedition möttes vi av strålande sol från klarblå himmel. Man blir ödmjuk och tacksam.

Nu väntade en god del logistik. Efter att ha ätit frukost gick Torbjörn över ån och bort till platsen där vi gömt undan cykeln på vägen upp. Klockan 10 startade han cykelturen till Rörbäcksnäs för att hämta bilen. Här gäller det att inte ha glömt bilnyckeln, när man kommer fram! Cykelturen blev 40 km lång och tog två och en halv timme. Den kortaste vägen valdes bort eftersom det skulle ha inneburit att enbart cykla på öde grusvägar, kanske utan mobiltäckning. Vid eventuell punktering skulle det tagit väldigt lång tid att komma fram. Cykelturen gick därför via Hammarsby-Gammalsätern och upp till asfaltvägen vidare till Rörbäcksnäs. 

Peter bevakade lägret under tiden. Detta är en del av expeditionen som inte är speciellt rolig. Att tvingas sin mörbultade kropp till en flera mil lång cykeltur eller att sitta sysslolös och vänta flera timmar vid lägret är ingen höjdare. Vi skulle helst vilja packa och dra på en gång. 

Efter en monoton cykeltur med mycket motvind nådde Torbjörn till slut fram till bilen. Synen av bilen är förlösande och symboliserar den slutgiltiga punkten av expeditionen. Bilen står för komfort och civilisation, något man trånar efter i detta läge.

Torbjörn körde tillbaka till lägerplatsen. Vi packade in alla våra pinaler och var redo för avfärd när en välbekant bil saktade in vid oss. Det visade sig återigen vara paret från Hållbrostugan! Vi växlade några ord, berättade att vi haft en härlig tur, och nu har vi en stående inbjudan till fika i deras stuga. Sedan bar det av mot en nu väldigt hägrande destination: favoritpizzerian i Malung. 

Projekt Ärån var avslutat!

aran28
Cykelturen till Rörbäcksnäs för att hämta bilen. Monotont var
ordet.

aran29
Tjipp och hajk.

Kartreferenser
Startplatsen, vid Medskogen strax söder om Rörbäcksnäs, vid bron nedanför sommarstugorna. Kajakerna fick bäras de dryga 200 m från bilen till ån. start
Första kvällens läger, på västsidan ån intill ett kalhygge ca 1 km NV Vallsjön. natt1
Andra kvällens läger, på en höjd vid en tvärå väster om Ärån. natt2
Tredje kvällens läger, knappt 1 km SO Oskojan på en liten skogsbeklädd udde i myren. natt3
Målgång och fjärde kvällens läger, strax uppströms om Strandkölen. natt4

Copyright © 2011 www.vildmarkskajaking.se logga