Att kartlägga en å

Att kartlägga en å

Detta med åpaddla verkar ju spännande men vilken å ska man välja att paddla? Det är naturligtvis ett individuellt val, men faktorer som geografisk placering, längd, och terräng har stor betydelse. Att kartlägga en å består av två moment:

Att vid skrivbordet hitta ett lämpligt objekt
Kartläggning på plats

1. Att vid skrivbordet hitta ett lämpligt objekt

På webben finns ett antal sidor som har förslag på paddlingsbara vattendrag (se Länkar), där kan man få en hel del bra tips. Dock tenderar dessa förslag till att handla om ganska stora vattendrag, till exempel älvar och stora åar, som ibland går igenom sjöar och samhällen. Visst ska man inte förakta det, men vill man, som vi, åt en genuin vildmarksupplevelse finner man de riktigt spännande vattendragen genom att leta själv. Var beredd på att detta är ett detektivarbete som kräver lite tid och tålamod.

Lantmäteriets kartservice på webben är det första verktyg vi använder i jakten på en intressant å att paddla. Ofta har man ett eller flera områden som, av olika praktiska anledningar, är aktuella för expedition. Börja med att leta vattendrag på en ganska grov skala. Hittar man något intressant zoomar man in på den finaste skalan, sedan kan ån börja analyseras. Glest mellan höjdkurvorna innebär att är ån inte faller så mycket. Ju tätare mellan höjdkurvorna desto brantare faller ån.

Alla vattendrag skär höjdkurvor. Dock behöver det inte vara så att där ån skär en höjdkurva är det fors, men i många fall (har det visat sig för oss) är det i alla fall strömt vatten där. Motsatsen gäller också, bara för att ån inte skär en höjdkurva behöver detta inte innebära att ån flyter fram genom skogen trolsk och spegelblank.

Bra att känna till är att om ån passerar ett parti med små höjder tätt intill finns risk för fors där. Vattendrag i myr innebär ofta lugn och fin paddling i relativt djupa och stenfria vatten. Observera att paddlig i myr kan innebära svårigheter att hitta en bra tältplats. Vattendrag i skog erbjuder lite allt möjligt och bör granskas lite mer ingående. En liten vattenspegel mitt i ån brukar ofta innebära slutet på en fors. Ju mer ån meandrar desto lugnare vatten, ett vattendrag meandrar oftast där omgivningen är flack. Ju rakare å desto större risk för strömt vatten.

Nästa steg är att vidare undersöka de osäkra partier man identifierat. På webben är Hitta och Eniro lämpliga verktyg att använda. Leta reda på vattendraget på någon av dessa sidor, zooma in så långt det går och byt över till satellitbilder. Beroende på var ån geografiskt finns kan man zooma in så långt att det går att identifiera forsar och fall på satellitbilderna! Detta kan ge svar på en del frågetecken som finns.

Paddlingsbara åar i vildmarksterräng är inte lätta att finna av olika anledningar. Vildmark innebär ofta oländig terräng med olika fall på ån. Ofta finns ett eller flera partier längs sträckan som innebär allt för vilt vatten eller dämningar. Detta parti kan innebära omfattande transporter på land. Finns väg någorlunda parallellt med ån och kajakkärra tillhands är det inga problem, men om detta parti inträffar mitt skogen kan det bli en knölig, ansträngande och tidskrävande manöver att ta sig runt.

Ån kan vara ett klockrent objekt rent paddlingsmässigt, men om lämplig startpunkt är mitt ute i skogen lång från närmsta väg blir det problem att få dit vattenfarkostarna. Är det för långt går det helt enkelt inte, antingen kan man titta på alternativa startplatser eller så får man lägga ner projektet. Man får själv avgöra hur långt man är beredd att släpa grejerna. Ett tips är att leta efter en närliggande sjö. Är det kort mellan å och sjö kanske man kan bemöda sig att släpa där emellan.

2. Kartläggning på plats

När man har gjort så mycket man kan på hemmaplan är det dags att kartlägga på plats. Att kartlägga eller inventera en å innebär göra stickprov på olika ställen längs med vattendraget för att framför allt se vattenstånd och förekomst av forsar. Visst går det att på vinst och förlust åka upp utan att ha sett vattendraget först, men gör man detta får man vara beredd på att vad som helst kan hända. Det kan givetvis vara en del av tjusningen, men en sak är säker: överraskningar tar tid och kan ställa till det i planeringen. Därför är vår rekommendation att reka först. Dessutom, att inventera en å är en upplevelse i sig.

Tid på året för besök beror på den terräng som ån rinner genom. Om vattendraget rinner nära vägar kan man i bästa fall inventera med bil. Finns vägar är emellertid dessa ofta mindre och av sämre kvalitet som gör att bil inte lämpar sig. Ett tips är då att ha med sig cykel. Givetvis är det bäst att inventera samma tid på året som man tänkt paddla. Detta ger bäst bild av hur det kommer se ut när man till slut paddlar. Oavsett tid för inventering bör man bilda sig en uppfattning om vattenståndet. Finns effekter från snösmältning eller kraftigt regnande? Finns dammar uppströms som kan påverka vattenmängden? Att komma till en å som man tänkt paddla och konstatera att vattenståndet är mycket lägre än vad man trott är inte roligt.

Om delar av ån rinner mitt i skogen långt från närmaste väg blir inventeringen något mer komplicerad. För att göra stickprov längs ån kan det innebära att man måste korsa myrar och annan oländig terräng innan man kommer fram. Detta är ibland inte realistiskt. Därför är det lämpligt att förlägga inventeringstillfället av ett sådant vattendrag tidigt på våren och förlita sig till skidor. På våren är snön oftast hårt packad vilket innebär att det bara är att susa fram över myrarna! Dock, det får inte vara så mycket snö så att ån är täckt och det får inte vara så lite snö så att inte snön håller för skidåkning. Att pricka in det optimala tillfället är därför inte helt lätt. Man får följa med väderutvecklingen veckorna innan planerat inventeringstillfälle och hålla koll på snödjupet via SMHI.

Lyckas man pricka in lämplig tid och vädret visar sig från sin bästa sida kan en sådan inventering bli en riktig höjdare. Att kasta sig rakt in i skogen med skidor, karta, kompass och GPS på jakt efter en å är ett äventyr i sig! Glöm inte att observera täckning på mobiltelefonen lite då och då.

Räkna med att det tar en heldag att på plats kartlägga en å. Bilresa dit, inventering och bilresa hem gör att man på förhand vet på ett ungefär hur mycket tid man har för att titta till ån. Därför bör man prioritera att se de viktigaste partierna. Om, till exempel, tiden springer iväg och man inser att det blir svårt att hinna se något av det stora myrpartiet kan man faktiskt prioritera bort det helt (risken för fors i en myr är försumbar). Ställe för isättning och upptag av kajaker är bra att bestämma.

När inventeringen är klar och man har fått se åns karaktär och landskapet runt omkring är man redo för att bedöma om ån är paddlingsbar eller inte. Är ån paddlingsbar - hur lång tid tar det att paddla den? Gör en uppskattning av detta med hjälp av kartor och besöket på plats.